Jaa, så går det ibland. Hade bestämt mig för att jag skulle skärpa till mig nu och inte skolka, inte stanna hemma utan anledning eller för småsaker och inte försova mig mera.
Men så blev det inte. För jag är en tönt.



Men låt mig vara en tönt. Det är ju mitt val, och vill jag viga det åt tönt-sidan och stanna hemma utan direkt anledning - låt mig. Det är mitt liv, min skolgång, mitt betyg, min framtid.


PS, jag hatar anonyma kommentarer. Och det spelar ju ingen roll om den döper sig till en bokstav eller kallar sig för "anonym" - jag vet ju fortfarande inte vem det är, och det stör mig. Folk som inte kan stå för sina åsikter behöver inte öppna munnen alls, eller i det här fallet - trycka på kommentarer och skriva iväg en spydig kommentar om hur han/hon tycker verkar bäst när personen i själva verket inte har en aning om vad som pågår.
För är det såhär: känner jag inte dig och du kommenterar anonymt - då har ju inte du en aning om någonting. Känner jag dig däremot så är det fan tragiskt att du inte vågar stå för dina åsikter.