Sov hos pappsen inatt då jag blev ovän med mamma häromdan, och då vi båda är ganska tjurskalliga (dock mest hon eheheh) så hördes vi inte av igår, så jag stack till pappa då han ändå är i Köpenhamn tills på fredag. Fick sån jäkla lust till att spela The Sims 2 igår, så först poppade jag mig popcorn och när de var uppätna högg jag in på chipsen och till slut när jag befann mig i nåt slags komatillstånd orkade jag sätta mig vid datorn och installera alla mina Sims-spel för hundrade gången. Gjorde en söt liten familj i en sjujädrans kåk med massamassa pengar, det är det jag gillar med Sims; att man inte har några begränsningar, behöver man pengar så knappar man in fuskkoden och voilá - snuskigt rik á la Joakim von Anka.

Senare började jag känna mig grymt ensam, kan inte minnas senast då jag var ensam hemma en hel kväll + natt, och efter ett telefonsamtal till mannen om hur ensam jag kände mig satte jag på tvn igen bara för ljudets skull och somnade sedan. Vet inte vad det är med mig och tystnad, men jag tror jag är så van vid att det ständigt är så "ljudligt" omkring mig att tystnaden blir liksom... för mycket. Pallar verkligen inte att vara ensam med tystnad, riktigt obehagligt är det.

Nähe, nu ska jag ta och fräscha till mig lite, sen ska jag ta mig till Långviken med Sofie för lite schtek och bad idag. Måste jobba på brännan lite till känner jag, det är galet hur snabbt det går bort alltså... Och för tillfället är jag brunare på låren än på smalbenen, men blekast är jag ändå på baksidan av hela benen. Brunast är jag på axlarna och ryggen + bröstet, så nu vet ni det. Solen tar väldigt ojämnt på mig, jag vill också vara en pepparkaka som alla blondiner och inte ljusbeige som en annan... Eh, soffdyna? Glasstrut? Bränt gräs? Whatever, ni fattar grejen.