Känslan att inte vara som andra, att må dåligt över att man inte fungerar som man ska och ångesten över att bli ensam... Det blir lite för mycket ibland.

Sen som jag sa till min vän; det finns ju de som har det sämre. Man får väl vara tacksam för att man inte är helt värdelös!


Imorgon ska jag träffa min mami på stan. Måste förbi Scorett och se om väskan finns kvar, fast egentligen vill jag inte veta innan jag har pengar för finns den kvar kan jag ändå inte köpa den förrän på måndag och då kanske nån annan hinner före, och finns den inte så kommer jag ju bli ledsen över det. I-landsproblemen haglar ikväll känner jag.

När vi ändå är igång och gnäller så kan jag nämna att jag känner mig som en jävla val ikväll (dvs alldeles för tjock och bara ligger här och jäääser), tanken på att min man ska söka jobb i Norge och vara borta alldeles för länge ger mig sån grym separationsångest redan nu och att mina pengar kommer gå till tråkiga saker är sånt som gör mig nerstämd just nu. Hoppas mami bjuttar på nåt gott imon.