Såå.... Mannen var ute förra helgen. Exakt en vecka sen. Det slutade mindre bra; misshandel som resulterade i sprucken läpp, jack i pannan som limmades på akuten, och förstörd jacka. Har varit så full av ilska hela veckan, tyvärr råkar jag ju veta vilka det var vilket gör det hela ännu värre känns det som. Som tur är plockade polisen den ena idioten direkt så vi hoppas på att karman kickar in och återskapar balans i universum osv osv. Han är okej, men det kunde ju ha gått mycket värre - tänker på näsan, tänderna... Fattar inte hur man kan sparka på nån som ligger ner, i ANSIKTET. Då har det liksom gått för långt. Så ja, denna veckan har passerat lite i ett dimmigt töcken tycker jag. Mannen har förståeligt nog inte kunnat anstränga sig särskilt mycket, och jag blev på nåt sätt smittad av orkeslösheten - vi har därför roat oss med att kolla serier, äta middag vid tv'n, glida runt i mjukisar hela dagen, väntat med att diska en dag extra och i ren allmänhet sett hemmet förfalla till en krigszon.Så idag ryckte vi upp oss, jag dammsög hela jäkla soffan helt fri från katthår (vilket bara det tog närmre 45 minuter), mattor har skakats, köket har skurats, golven har moppats... Aah. Rent. Så tillfredsställande. TILLS SIMBA-JÄVELN VÄLTE EN AV DE NYA KRUKORNA I VARDAGSRUMSFÖNSTRET.Helvete så arg jag blev. Jord och trasig kruka över hela golvet. Så från och med nu är alla katter BANNADE från fönsterna. Förutom det i köket, för lite utsikt måste de väl få ha. Ska jaga bort de små vandalerna med blomsprutan nu så fort de närmar sig ett fönster, och speciellt vardagsrumsfönstret ska bli en kattfri zon. Så det så. Den gula vandalen och hans kompanjon herr Fluff.
Den gula vandalen och hans kompanjon herr Fluff.