24 mars - stolt som tuppen
2014-03-24 @ 11:31:51
Jag är så stolt över vår fina tjej! Hon har ett enormt intresse för att lära sig, det märks verkligen på krypandet nu hur hon kämpar varje dag för att kunna bli bättre och bättre. Hon utforskar hela tiden hur hon kan röra sig, ibland går det avigt och bara så sent som imorse så rullade hon lite för snabbt åt sidan och hann inte ta emot sig med händerna så den lille pannan fick sig en liten duns. Men hon är så lätt att trösta - det går över lika snabbt som det hänt, och sen vill hon ner igen och fortsätta. Hennes humör är ju också helt outstanding. Jag ska inte påstå att jag träffat särskilt många bebisar så jag antar att jag inte har så mycket att jämföra med, men jag tycker verkligen att hon är en solstråle. Det är inte mycket som gör henne missnöjd, och börjar hon böka så är hon antingen hungrig eller trött. That's it. Får hon käk så går det över och så somnar hon antingen direkt efter eller så leker hon vidare. Är hon trött så slänger man upp henne på axeln och buffar/går runt och gungar, så däckar hon inom en kvart. När vi är iväg är hon också otroligt lätt. Eftersom vi inte har bil så blir det ju oftast kommunalt, vilket går toppen. Hon sitter tyst i vagnen och kikar runt, jag pratar lite med henne men oftast är hon i sin egen värld och är lite allvarsam, enda gången hon inte känner för att ge något gensvar när man kommunicerar för hon är så koncentrerad på allt runt omkring. Kommer det en främling och ögonflirtar med henne så blir hon skitglad och charmar brallorna av vem som helst. Som i helgen så vinkade den kvinnliga tågvärden åt Joline och pratade med henne, hon bara sken upp det största hon kunde och drog upp händerna i ansiktet och skrattade högt! Så himla roligt att se.Joline har sån himla tur också som har både mig och C hemma på heltid. Det känns som att hon får ett lika starkt band till oss båda, och jag tror det stärker oss som familj också. Dessutom är det ju enklare i och med att vi kan hjälpas åt och turas om med allt.Just nu är hon inne i en mammig/pappig-period, då hon sover oroligt, vaknar många gånger på kvällen med mardrömmar innan hon somnar för natten, och hon har svårt att komma till ro och sova när hon börjar bli trött. Men jag tror det är tänderna som spökar, det kunde ju hålla på ett bra tag innan de väl poppar fram läste jag ju så det är den enda orsaken jag kan komma på. Så det blir mest små mikrovilor mitt på dagen när hon annars brukar sova nån timme, hon sover bättre om man har henne i famnen eller på magen men det är ju inte alltid man har tid för det heller riktigt... Men det är ju ändå bättre att hon får sova på oss om det får henne att känna sig tryggare, hon blir ju piggare och därmed gladare när hon är utvilad också så alla vinner ju på det. Vissa kanske anser att man skämmer bort henne och "lär" henne att bara kunna sova på oss, men man får inte glömma bort att hon faktiskt fortfarande är en bebis. Om hon behöver närheten just nu så är det viktigare. Hon är så gosig ändå så jag har henne mer än gärna på magen och glor på serier en timme mitt på dagen om det behövs, haha!Kommentarer
Trackback
