Jag och mamma sitter ensamma i bilen utanför Coop och väntar på Mats, Isak & Isaks kompis Linus.

Jag: Jag gillar mina stövlar.. *ligger i baksätet och vrider och vänder på mina fötter för att se stövlarna i olika vinklar*
Mamma: Mmm..
Jag: Men jag upptäckte att det var en tjej på min skola som hade likadana...
Mamma: Mhm... *seg*
- Det var vid det här laget jag bestämde mig för att visa hur tråkig hon var genom att överdriva historien med den här dialekten -
Jag: Jaa, och då ble ja ju jätteförbannad, förståru. Tänk da henne stå dä i bageriet i likadana stövlar som mig, dä gå ju'nte! Så då hoppa ja på'na, och givetvis ble ho ju skräckslagen, börja skrika å gapa vettu. Jaaru. Sen kastade ho en baguette på ma, och då jävlar tände jag till! Ho sprang ju iväg vettu, så ja galoppera eftä henne, fällde na så hon ramla i korridoren och slo huvet i stengolvä. Då blidde det ju ett jäklas hallå, me lärare å grejor vettö, sen bleve rektorn med kuratorn ä folk. Så satt de dä å påsto att jag var tvungen a be om ursäkt. Vilke ja naturligtvis intä tänkte göra, vafan, de va ju hennis fel som hade likadane stövlar som ja..!
Mamma: HAHAHAHAHAHAHAHHAHA
Jag: ...
Mamma: Hahahaha, när kom du på denna?
Jag: Nu.
Mamma: Hahahahahaha....