30 juni - sunny day
Vackert där, kändes väldigt mig. Gilla min hand som ser anorektisk, ådrig och allmänt otäck ut...
Efter stadstrippen blev det Kalmarsundsparken och steka/bada vilket var otroligt skönt. Dock har jag ännu mer utslag nu, kliar och sticker under huden och när jag kliar tillbaka svider det... Fuck it. Aja, så kan det vara. Nu är jag hemma ialla fall. Väntar på mat och saknar min älskling en smula - känns ju faktiskt lite tomt att vara utan honom nu när jag har umgåtts och sovit med honom i ca 2 veckor i sträck, om inte mer... Tanken på att jag ska sova ensam ikväll skrämmer mig lite. Eller som jag sa till Frida; "Jag känner rädsla". Men det kan ju vara bra att vara utan varandra lite också, jag blir så lätt sur och lättretlig när jag umgås med samma människa så länge i sträck och jag tror han har märkt av det en del nu så han tycker kanske bara det är skönt att bli av med mig nu, vad vet jag..? ;) Är nog bara nyttigt att sakna varandra lite ibland, eller vad tror ni?