Jag har en hel del konstiga rädslor, som jag har haft enda sen jag var liten. Tänkte skriva ner dem för att få lite översikt över det hela, men asså jag låter ju som ett riktigt psykfall HAHA. Ahwell, sån är jag - nervös och instabil.

Bussfobin
Haft sen jag var liten. Sprang hem från skolbussen på morgonen x antal gånger när jag började skolan för jag fick nån slags panikattack, så mamma fick skjutsa mig alla de gångerna. När jag blev äldre var jag först rädd för att åka buss ensam utan nån jag kände, men det försvann när jag började åka buss till skolan i högstadiet. Nu är det mest koncentrerat på långfärdsbuss, eller bussturer som varar längre än 45 min. Anledning: jag är rädd för att jag ska spy... Troligen pga att jag kräktes i en buss när jag åkte till Linköping med mami när jag var mindre. Kollar alltid efter soptunnor & påsar när jag kliver på IFALL jag skulle bli illamående. Jeez. Hänt en enda gång i mitt liv när jag var typ 11. Känns som att jag borde komma över det snart.

Hypokondri
Alltså, jag har riktigt galna rädslor för att bli sjuk. Jag googlar alla symptom som kan tyda på sjukdomar, och skrämmer upp mig själv med alla möjliga diagnoser. Sjukvårdsupplysningen på nätet är min bästa vän. Däremot är jag inte sådär nojig med handhygien och sånt som en del kan vara, vissa är ju sinnessjukt bakterierädda men det är jag inte alls, tvärtom nästan. Ganska lustigt med tanke på att jag är så rädd för att bli sjuk, vilket man oftast blir av baciller...

Människor i massor
Hänger ihop lite med bussfobin. Hade jag träffat en läkare så hade han nog sagt att jag har nån lättare form av social fobi, men eftersom jag aldrig brytt mig om det så vill jag inte direkt säga att det är det heller. Men antagligen nåt åt det hållet. Hur som haver - får väldigt lätt hjärtklappning och börjar svettas om jag är på trånga ställen med mycket folk. Som till exempel en liten klädesbutik med mycket människor i. Eller krogen (KM i Kalmar mår jag så sjukt dåligt av att vistas på ibland, speciellt onsdagar då det är ofantligt mycket folk och lite plats...). Men framförallt bussar eller tåg, vilket hör lite ihop med grejen om varför jag inte tycker om att åka buss långt och så. Har märkt att är det inte så mycket folk, bara halva bussen full ungefär, då går det bra. Men börjar alla sätena fyllas, fyfan då är det bara att plugga in iPoden och försöka facebooka på mobilen och tänka på annat tills man kan kliva av för annars börjar jag må riktigt dåligt. Detta är ett litet mysterium också eftersom jag inte har nån förklaring på varför jag reagerar så, för det är ju inte såhär om jag är t.ex ute på stan under stadsfesten eller så. Det är bara på ställen där det är svårare att komma ifrån. Mysterium.

Donkenfobin
HAHA, denna är lite rolig faktiskt, bjöd Linda på världens asgarv när jag berättade det en gång. Inget jag lider av längre men som jag tyckte var riktigt jobbigt när jag var liten var att äta ute på restaurang, och framför allt McDonalds av alla jävla ställen! Men det vet jag varför! När jag var typ 8 så var jag i Danmark för första gången med mamma och pappa, och innan vi skulle på Tivoli i Köpenhamn så skulle vi käka nåt och gick väl till donken I guess. Vilket slutade med att jag började må illa, och det blev inget tivoli. Ooooch sen hade jag jätteproblem med att äta donken i flera år efter, ni skulle känt mitt hjärta i McDriven... DUNKDUNKDUNKDUNK. Hahahaha! Aja lite roligt faktiskt.