Sa såhär till Madde igår: "Jag vill ta mitt bloggande ett steg längre." Madde svarade såhär: "Gör det då?"

 

Ett sånt självklart och enkelt svar, på något som verkar finnas så långt borta men som faktiskt inte är helt omöjligt.

 

 

Något som verkligen stör mig är att man tillåter sig själv att begränsa sina möjligheter, man fastnar så himla lätt i tankebanor kring saker man skulle vilja göra men aldrig tar tag i. Alla gör ju så. Men jag har tröttnat nåt så oerhört på det - alla börjar ju någonstans. Alla har ju drömmar. Och jag tror att alla drömmar går att förverkliga, bara man ger sig själv chansen och ser möjligheter istället för hinder.

 

Därför har jag bestämt mig för att ta tag i mina drömmar och se till att de slår in. Lyckas det inte så har jag åtminstone försökt.

 

Bort med negativiteten! Ni kör vi, barn!