Jag vet inte om katter märker när någon försvinner? Zhantos har aldrig varit den typiskt kelsjuka katten, han har kommit och hälsat och sådär och kunnat spinna lite om man klappat honom när han redan ligger ner. Men mest hållt sig för sig själv och velat vara ute mest hela tiden, sån har han alltid varit.

Men både igår och idag har han varit hemma hela tiden i stort sett, han söker jättemycket kontakt hos oss, stryker sig mot benen, följer med en när man går runt och vill ligga nära och spinna. Jag vet inte vad det beror på - att han märker att det är nåt som håller på att hända nu när vi packar och sorterar inför flytten, eller om han helt enkelt känner sig lite ensam utan Figge. Vi skaffade ju Figge för att Zhantos var så busig och hade så mycket överskottsenergi, så vi tyckte han kunde behöva en kompis att busa av sig med istället för att vara överjävlig mot oss. Och de har verkligen hållt ihop, man blev så glad av att titta ut och se att de sover ihop på samma stol på balkongen, eller se dem springa och jaga varandra ute på gården.

 

Så nu känns det så synd att han inte har någon längre. Och jag kanske är mesig, men det känns helt klart annorlunda att veta att Zhantos kommer vara ensam nu när han är ute - innan hade de ju åtminstone varandra, de hörde hemma på samma ställe och att veta nu att han kommer vara helt ensam ute gör mig lite orolig. Samtidigt så är ju inte katter några flockdjur, Zhantos var ju ensam ute innan vi skaffade Figge och han klarade sig ju fint då så jag vet ju att det inte går någon nöd på honom egentligen. Det var mest en trygghet för mig att veta att de hade varandra då när de var ute.