Vet icke om det är inbillning, men det KAN vara som så att mina fotleder börjat svullna nu. Knappt märkbart i och för sig. Hade knappast märkt nåt själv om det inte vore för fotlänken jag alltid har på mig som jag fick av mannen, tycker den spänner åt mycket mer än tidigare ibland så jag vet inte... Längtar ju inte precis tills man blir sådär svullen! Nåt jag däremot börjat längta till nu är lilla plutten. Hen bökar runt så otroligt mycket nu och gör sig påmind varje dag. Alla som inte varit gravida förstår ju att det är en speciell grej att känna sitt barn i magen och att man utvecklar ett band till den lille plutten tidigt - man FÖRSTÅR det men att uppleva det är en helt annan grej. Lovar.

Det känns så skönt på ett sätt att vi är så "unga" - som en vän sa så är det ju bara positivt pga man orkar mer, och när man sen börjar närma sig uppåt åren så är alla ungarna utflugna för länge sen och då kan man passa på att resa tillsammans med sin partner! Tycker det är ett fantastiskt tankesätt. Det känns så berikande att vi valt att göra detta, även om det kanske inte är så vanligt numera att man väljer att skaffa barn i denna åldern som jag och C befinner oss i så kan man ju tänka tillbaka en generation bakåt. Hur gamla var era föräldrar när de valde att skaffa barn?