Alla har väl ett favoritplagg i garderoben som man håller extra kärt och som man skulle kunna använda jämt och ständigt? Min absoluta favorit kommer kanske inte som en chock - min skinnjacka.

 

Skulle jag tvingas välja ett plagg som jag skulle tvingas ha på mig varje dag hela livet ut, så hade det lätt varit min skinnjacka. Vår saga började hösten 2009 när jag övertalade mina päron om att jag VERKLIGEN behövde ny jacka i äkta skinn. Dyr som ett helvete var den och det är fortfarande det dyraste plagget jag har. När Millenium-filmerna kom med Noomi Rapace i rollen som Lisbeth Salander, den ascoola datorhackern, blev jag minst sagt frälst och kände att en sån jacka vill jag fan ha (hon hade något liknande i första filmen). Inspirerad som fan så köpte jag massa nitar som jag satte fast runt kragen, och jag hittade även en random metallkedja hemma i nån vrå i flickrummet som jag pillade dit med säkerhetsnålar vid ena axeln. Jag har även två pins på den som hamnade där runt samma tidpunkt - ett rött litet hjärta som jag har för mig att nåt parti delade ut på stan för hundra år sen (minns ju inte vilket parti, dock). Även en svart dalahäst som jag fick av Sötterman en gång under perioden när han, jag och Nille i princip bodde i hans rum. Dalahästen gillar jag pga den är svart, lite udda som mig, och så känns den jävligt metal. En svart metalhäst, helt enkelt. Såhär 5 år senare så ser jackan fortfarande likadan ut.

 

Jackan är liksom en del av mig nu. Det är en del av den jag är, den står för min stil och min musiksmak, men det sitter också gamla minnen i denna jackan från tider som jag inte vill glömma. Den har blivit ordentligt solblekt, men mest stryk tog den under Emmabodafestivalen 2011 när jag stod ute i ösregnet och kollade på Movits!, och att den sen fick hänga och självtorka inne i husvagnen. Den har varit med i ur och skur, och jag kommer fan vårda den så ömt jag bara kan tills den dagen då den antingen trillar isär av sig självt eller att jag helt enkelt känner att jag vill hänga undan den. Jag hade ju blivit överlycklig om den hade varit i så pass bra skick att jag kunde överlåta den till Joline sen om hon i sin ungdom blir lika hipp som sin moder haha! Nej men det vore sjukt roligt om hon hade tagit över den sen. Se henne trippa omkring som 18-åring och bära upp morsans gamla jacka.